Ingen kallar dig till hälsokontroll för att du har haft B-körkort länge eller fyllt ett visst antal år. I Sverige ligger ansvaret för att du är frisk nog att köra till stor del på dig själv. Så här ser kraven ut, och det här är tecknen på att det är dags att fundera.
De flesta tänker på körkortet som något man tar en gång och sedan har. Det stämmer i den meningen att ingen testar dig igen. Men körkortet förutsätter hela tiden att du uppfyller de medicinska kraven, och hälsan förändras med åren på ett sätt som körkortet inte gör.
Ingen kontrollerar dig, så ansvaret är ditt
Transportstyrelsen skriver att Sverige inte har några krav på medicinska kontroller från en viss ålder för den som har körkort med lägre behörighet, alltså bland annat personbil. I stället har Sverige valt en modell där alla läkare är skyldiga att anmäla den som inte uppfyller de medicinska kraven för att ha körkort.
Läkaren ska berätta för dig innan en sådan anmälan görs. Om tillståndet är tillfälligt och väntas bli bättre kan läkaren i stället säga åt dig att avstå från att köra. Transportstyrelsen anser att en sådan tillsägelse inte bör gälla längre än sex månader. Det är inget formellt förbud, men det bygger på att du följer det.
Synen: kravet är 0,5 med båda ögonen
För personbil krävs minst 0,5 i synskärpa när du ser med båda ögonen. Du får använda glasögon eller kontaktlinser för att nå dit, och behöver du dem står det som ett villkor på körkortets baksida, med koden 01.06. Då ska du också ha dem på dig när du kör.
Synen försämras ofta så långsamt att man inte märker det själv. Vid vissa ögonsjukdomar och tillstånd som påverkar synen, till exempel synfältsdefekter och nattblindhet, kräver Transportstyrelsen intyg från ögonläkare eller optiker. Upplever du att det blivit svårare att läsa skyltar på avstånd eller att köra i mörker nu när hösten kommer, är en synundersökning hos optiker ett enkelt första steg.
Läkemedel som gör dig till en sämre förare
Det här är den del som flest missar. Enligt Transportstyrelsen kan du dömas för rattfylleri om du är påverkad av läkemedel så att du kör trafikfarligt, även när medicinen är utskriven av läkare och du tar den enligt ordination. Det är du själv som ansvarar för att ta reda på hur ditt läkemedel påverkar dig bakom ratten.
Myndigheten pekar ut några grupper där trafikfarliga läkemedel främst finns: antidepressiva, läkemedel mot epilepsi, antihistaminer, lugnande medel, sömnmedel och starka hostmediciner. Vissa smärtstillande, lugnande och sömngivande läkemedel är dessutom narkotikaklassade. Läs bipacksedeln, fråga på apoteket och berätta för läkaren att du kör bil. Sluta aldrig med en behandling på egen hand, eftersom sjukdomen i sig kan påverka körningen mer än medicinen.
Transportstyrelsen rekommenderar att du avstår från att köra om du:
- känner dig trött eller yr
- reagerar långsammare än vanligt
- tycker att vardagssaker känns besvärligare än förr
- får besvär med syn eller hörsel
- får svårt att följa med i samtal
Besvär som kommer i början av en behandling kan gå över efter några dagar eller veckor. Kör inte förrän de har gjort det.
Trötthet och sömnapné
Att köra trött är riskabelt för alla, men för vissa är tröttheten ett medicinskt tillstånd. I Transportstyrelsens föreskrifter nämns obstruktivt sömnapnésyndrom, snarksjukdom och narkolepsi som hinder för körkort om de innebär en trafiksäkerhetsrisk. Den som behandlas för sömnapné i moderat eller uttalad form ska med B-körkort undersökas med högst tre års mellanrum, för att se att behandlingen följs.
Snarkar du kraftigt, vaknar trött trots en hel natts sömn eller nickar till framför teven på kvällen är det värt att ta upp med vårdcentralen. Sömnapné går att behandla, och reglerna är utformade så att den som följer sin behandling kan ha körkort, med återkommande kontroller.
Diabetes, epilepsi och hjärtat
Flera vanliga sjukdomar kan kräva läkarintyg. Den som ansöker om körkortstillstånd och har diabetes som behandlas med läkemedel behöver skicka in ett intyg, medan kostbehandlad diabetes inte kräver något. Vid epilepsi krävs oftast att du varit anfallsfri det senaste året för personbil. Även hjärt- och kärlsjukdomar och psykiska sjukdomar kan göra att Transportstyrelsen vill se ett intyg.
Reglerna ändras också. Sedan den 15 januari 2026 behövs inget läkarintyg vid adhd och autismspektrumtillstånd när du söker körkortstillstånd. För den som vill hålla koll på vad som är beslutat och vad som bara är planerat går bloggen Motorblogg.se igenom de nya körkortsreglerna fram till 2029, med EU:s körkortsdirektiv, slopade handledarkursen och prövotiden. Det är en oberoende svensk blogg om bil, elbil, mc och husbil där reglerna kontrolleras mot myndigheterna.
Prata om det i tid
För många är bilen frihet, och ingen vill bli den som säger att en förälder eller partner kanske inte borde köra längre. Transportstyrelsen har en broschyr till närstående som ser tecken på att något förändrats. Rådet är att ta upp oron med läkare tidigt, eftersom rätt behandling ibland kan lindra symtomen och göra det möjligt att fortsätta köra säkert.
Och gäller det dig själv är frågan enkel. Skulle du sätta dig i bilen om du visste att någon du tycker om satt i mötande fil? Ärligheten mot dig själv är det enda som kontrollerar din hälsa bakom ratten.
Den här artikeln är allmän information och ersätter inte medicinsk rådgivning. Har du frågor om hur en sjukdom eller ett läkemedel påverkar din förmåga att köra, prata med din läkare eller ditt apotek. Aktuella regler finns hos Transportstyrelsen.
Lämna ett svar