Idrottspsykologi är inte bara ett verktyg för elitatleter. Det är också något man forskar om för att gynna motionärer och att lära sig mer om hur hjärnan fungerar under motion och stress.

<>Fokus på idrottspsykologi är vanligast och mest utbredd inom elitsporten. Det har inte undgått någon att elitatleter får utstå mycket stress fysiskt och psykiskt. Deras fysiska tillstånd är av högsta vikt inför en tävling eller match. På nätet analyseras hela lag och deras tidigare prestationer inför nya utmaningar och de står alltid i rampljuset. För att klara av sådan press behöver man ha kunskap om hur man hanterar stress och hur man håller kroppen i toppskick genom hela säsongen. Genom att förstå hur hjärnan och kroppen fungerar under belastning, stress och träning kan man påfresta kroppen med mindre risker.

Forskningen inom detta område vill undersöka hur utmattningssyndrom och överträning utvecklas inom idrotten och hur man kan motverka det. Man har hört om många elitidrottare som har gått in i väggen och förstört sina kroppar under sin karriär. Idrottspsykologi vill hitta orsakerna och “botemedlet” mot sådana händelser. Det är också av intresse att få veta mer om hur mental träning kan påverka en individs prestation under träning och tävling.

Idrottspsykologin handlar också om att ta reda på vilken typ av ledarskap och mentorskap som främjar en persons utveckling och tar fram en individs fallenhet och talang. För att bli bra på en sport krävs inte bara disciplin och tusentals träningstimmar, man behöver också vägledning och kunskap från andra. En kompetent tränare är A och O för att nå toppen, något vi kan läsa om överallt där tränare hyllas och kritiseras för roller de spelar i sina atleters liv.

För vardagsmotionärer kan man också lära sig mycket från idrottspsykologins forskning. Man får exempelvis, genom en certifierad personlig tränare, lära sig om hur man styrketränar och konditionstränar för bäst effekt och minst skaderisk. En kostrådgivare kan förklara hur man ska äta för att må bra och prestera bättre. Och vill man satsa helhjärtat på sin träning kan man läsa om det senaste inom idrottspsykologin i olika magasin och forskningsarkiv.

Motionärer kan ha stor nytta av just mental träning. Det handlar om att styra sina egna tankar och träna med huvudet lika mycket som med musklerna. Under ett konditionspass i joggingspåret kan det vara lätt för tankarna att sväva. Med mental träning kan man lära sig att fokusera och jogga med intention och koncentration. På så vis tränar man sin teknik och är medveten om kroppen.

Att tro helhjärtat på att man klarar någonting, ökar chanserna att man faktiskt gör det. Man måste hitta sin egen motivation för att orka med ett striktare träningsschema eller för att klara nya mål. Det är en slags självhypnos där man övertygar sig själv om att man ska lyckas. För att uppnå detta behöver man fokusera på positiva affirmationer och lära sig andningsmetoder för att skapa inre lugn och ta bort stress.

Alla dessa saker och mycket mer, ingår i ämnet “idrottspsykologi”. För den som är intresserad av träning och hälsa, rekommenderar vi att man läser vidare i böcker och på internet för att lära sig mer.